Sociala medier, sociala schmedier


Såg lite kort, hastigt och i periferin på ytterligare en diskussion om sociala medier i morse, det var på TV4, handlade om Twitter och det lilla jag såg sa verkligen inget nytt. Kom till jobbet, kickade igång Twitter-klienten, så som jag gör varje morgon, och där säger @Gravardotter: ”Följt samtalen om sociala medier ett tag nu, jag tycker man drar runt samma information som i ett ekorrhjul.

Och jag håller med!

Alltså, det behöver inte vara så himla svårt, såhär ser jag på det:

  • Twitter: Använder jag för att det är kul och inspirerande, Twitter gör min arbetsdag roligare och Twitter ger mig drömkollegor helt oberoende av vilka mina ”riktiga” kollegor är (några av mina ”riktiga” kollegor ingår i det här dream-team:et, bara så att ingen som läser tar illa upp).
  • Facebook: Använder jag för att det än så länge är det absolut enklaste och mest effektiva sättet att hålla kontakten med ett stooort nätverk av människor, för min del handlar det främst om vänner och familj. Facebook är också kul.
  • LinkedIn: Använder jag mest för att det ser bra ut och för att ha ett ställe som känns ”strictly business”. Fast LinkedIn är faktiskt också ganska kul.

Slutsats: Kul, kul och kul. Sociala medier är roligt, det är nog den främsta anledningen till att jag är så pass sociala medier-aktiv som jag faktiskt är.

Självklart är det här bara hur just jag ser på det, men jag tror inte att det går att hitta några generella sanningar kring det här med sociala medier, det blir ungefär lika vettigt som att försöka definiera poängen med att prata med varandra. Varför gör vi det egentligen? Varför kommunicerar vi med varandra överhuvudtaget? Vad är vitsen med telefon? Vad är grejen med att gå på en fest? Syftet med att MSN:a, vad är det? Finns det pengar att hämta i att man pratar med varandra? Går det att mäta hur lönsamt det är med telefon? Hur ska man se till att få ROI på ett krogbesök?

Tillägg:

Vill med detta inte säga att sociala medier är obetydligt. Det är en underbar social revolution som skett de senaste åren som öppnat upp för nya kontaktytor, nya vänner, en ny öppenhet och jag tycker till exempel att det på fullaste allvar är ett stort steg för mänskligheten att jag är medveten om hur stökigt det är i @mattiastronjes sons sovrum. Hade det här varit för fem år sedan hade jag aldrig fått reda på det, då skulle Mattias och flera med honom bara vara anonyma branschkollegor som jag hade träffat snabbt på en konferens, ett möte, en mässa eller vad det nu kan vara.

Det jag menar däremot är att det inte behöver vara så himla SVÅRT och att om jag jobbade på ett företag och det företaget på allvar funderade på att betala en konsult för att tycka till om dom här frågorna så skulle jag se till att sätta stopp för det.

Det här inlägget postades i Bla bla bla och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.
Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/1/7/2/olaskoog.se/httpd.www/blog/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399