ASOS (som bloggen snabbt blev döpt till) uppstod som en reaktion på många olika saker som jag och flera med mig tyckte var tråkiga. Den uppstod ur en lust att diskutera, att föra en dialog, att ta saker till en ny nivå. Vi som författade bloggen hade egentligen bara en sak gemensamt: att vi älskade spel, att vi älskade att läsa om spel och att vi tyckte att många bra saker kunde göras ännu bättre. Det fanns aldrig någon gemensam agenda eller en tydlig riktlinje, det kändes aldrig som att det behövdes.
Det var aldrig vi som författade bloggen som var det bästa med ASOS, det blev tydligt väldigt fort, istället blev själva diskussionen vårt starkaste kort. Ni, besökarna, var alla så otroligt engagerade! Och ni tyckte så mycket. Om allt! Ni kommenterade, mejlade och bloggade och plötsligt så var ASOS mer ett forum än en blogg. Och det var så otroligt kul!
Tack alla besökare för en rolig ASOS-period och tack Olle, Jimmy, Stefan och Joakim för en grym blogg.
]]>“‘That business with his father, that was too confusing and morbid, we didn’t need that and it detracted from the fun we could’ve had just watching the man turning into the Hulk’.[Stan Lee om den nya Hulken-filmen]
Jag tror att han har en poäng där. Superhjältefilmsmakare är väldigt lika dataspelsrecensenter - så måna om att visa att det de gör är djupt och viktigt (vi övervintrade rockjournalister har så klart för länge sedan gett upp de illusionerna).Hulken handlar ju mest om att det vore roligt att bli så arg att man blir helt grön.”
Jag tyckte att det var lite kul i alla fall. Och visst känner vi, som gärna mixar allt från sociopolitik till filosofi med Super Mario, oss lite träffade!?
]]>Annonse… Artikeln handlar bland annat om skillnaderna mellan österländsk och västerländsk spelutveckling, som sedan mynnar ut i hur Grin och Capcom har samarbetat för att utveckla det kommande storspelet Bionic Commando.
Fråga 1: Vad är det som skiljer denna text från en reklamannons?
Fråga 2: Varför publiceras den på Gameplayer?
Citat från artikeln:
“För i slutet så är det ju bara en sak vi här på Grin vill göra, och det är att skapa spel som får er gamers där ute att tappa hakan. Och jag lovar - ni kommer inte att bli besvikna.”
“Jag har inte tagit hand om min tid. Förströelsen måste bort nu. Allt detta slentrianmässiga popkonsumerande som ägnats åt att tillfredsställa hjärnans belöningscentral. (…) Men jag kliver av här. Försöker spela sådant som förhoppningsvis säger något om våra liv. Vill ha tiden på min sida igen. Det finns redan en Mick Jagger.”
För att vara ärlig tycker jag att det känns som en bra anledning att sluta, men kan samtidigt inte låta bli att tycka att det är lite märkligt att han väljer att sluta samtidigt som Aftonbladet får nya kulturchefer. Kanske är det ett sammanträffande, antagligen inte.
edit: Krönikan är nu publicerad (lätt redigerad?) här, Peter Ottsjö slutar alltså bara att spela dåliga spel, men fortsätter lira Shadow of the colossus, om jag tolkat det hela rätt.
]]>Missa inte trailern till “SSS programet” som innehåller, utöver en N-Gage-spelande Doru, världens kanske bästa webb-tv-jingel.
]]>Årets överraskning: “4. Michael Gill (Super Play): 8%”
]]>Mannen bakom reproduktionsorganet är Johan Karlsson Sjögren, som så vitt jag vet också skriver för Gamingeye samt bloggen Pixelmagasinet.
]]>