Att Skriva Om Spel

WTF! Man är borta några dagar och helt plötsligt får Kong Nöjesguiden-komplex och pressar schlagernyheter med prylnoja.

Vad sägs om detta? Fågel, fisk eller bäver?

Ett sånt här inlägg är på många sätt dömt på förhand, diskussionen kommer balla ut, någon blir sur, alla tycker att alla har fel, bla bla bla…

Med det sagt så länkar jag vidare till Jonny Knutssons blogg “Digitala Tankar”, där han bland annat skriver såhär:

“ …Vi på Kong var alltså först i världen med att avslöja att svenska Avalanche Studios utvecklar en uppföljare till actionspelet Just Cause, som just nu toppar försäljningslistor världen över. Och trots vårt ”världsexklusiva scoop” (som vi för övrigt varken kallade världsexklusivt eller översatte till engelska) har ingen av våra konkurrenter rapporterat om Just Cause 2…”

Har Jonny en poäng eller är han bara ovanligt sur?

Kong har uppgraderats till version 4.1.

Vid senaste uppdateringen tog de bort förhandstittar, vilket kändes som ett riktigt vettigt beslut. Idag verkar det redaktionella textkonceptet vara oförändrat, och version 4.1 har egentligen bara grafiska förbättringar mot 4.0.

Utan att hunnit sätta mig in i den nya designen totalt känns det som en förbättring från 4.0, men subjektivt var sajten schysstare innan den började heta något med 4.

Första E3-dagen i ett kokande Los Angeles är över. Bland de mer intressanta spelen hittar vi den inofficiella uppföljaren till System Shock 2: Bioshock. Gamereactor-Benke skriver: “Helt fantastiska vatteneffekter och en spännande undervattensvärld i art deco-stil.”
http://www.gamereactor.se/e3/blog/

PC Gamers (tillika ASOS-debattören) Emil Kraftling säger “Tänk System Shock 2, fast nere under vatten istället för i rymden och med en Art Deco-inspirerad femtiotals-stilism […]”.
http://www.fz.se/e3blogg/

Och Kongs frilansande Keri Allan förkunnar: “Miljöerna är art deco-inspirerade”.
http://kong.se/fokus/e3-rapport-fran-golvet-forsta-dagen/

En gång är ingen gång, två gånger är en tillfällighet, men att det sker tre gånger får mig att tro att 2K är grymma på att presentera sina produkter.

Eller är alla spelskribenter synkroniserat pålästa på olika konstgenrer?

Solen skiner, kläderna åker av, fåglarna kvittrar och skriva-om-spel-världen målar om.

Kong går från ett relativt standardiserat spelwebbutseende till att se ut som en blogg. Jag tycker att det funkar alldeles utmärkt. Kong-Mandus säger såhär i en ASOS-kommentar:

“…de flesta svenska spelsajter känns väldigt överväldigande att besöka. Puffar för texter och funktioner ligger spridda överallt och jag blir lite utmattad av att kolla runt.”

Fragzone har också gjort om och säger såhär:

“Läsbarheten har höjts mycket och layouten har ändrats rejält för att framhäva de delar som vi känner är viktigast.”

Gameplayer nylanseras imorgon om allt går enligt planerna och det går även rykten om att Level 7 och Spel² ska göras om.

Vad mer? Ja, det pratas ju en hel del om nystartade Levels utseende. Swegamer sågar friskt på sin blogg:

“Martin Johansson är ingen bra designer och kommer nog aldrig att vara det. När ska någon inse detta? De flesta av texterna är bra. Men vem orkar läsa dem när det till 90% handlar om svart text på mörk bakgrund? Och alla dessa enorma bilder sen… är det meningen att vi ska titta på dem och skita i texten?”

Och sist men inte minst: ASOS har gått från blått till gult, visst är det väl snyggt?

http://www.truth-lasers.com/

Och när jag ändå håller på: Det här är ju ett sätt att skriva en recension på, jag gillar det.

Dom två länkarna har verkligen ingenting med varandra att göra men det kändes fånigt att göra två inlägg när jag ändå inte har något vettigt att säga om dom. Hur ni hanterar det här i kommentarerna är upp till er, lycka till!

Jag håller för tillfället på och läser Fredrik Strages bok Fans som handlar om olika mer eller mindre (oftast mer) fanatiska fans. I ett kapitel granskas Fan Force Sweden, ett kollektiv Star Wars-nördar. En natt drömmer en av medlemmarna en mardröm. I ett flygplan ser hon Episode 3 tillsammans med alla andra passagerare. Då de övriga inte uppskattar filmen tvingas hon springa fram och tillbaka för att förklara att filmen inte alls är dålig. Något med Star Wars-varumärket stämplat på sig kan inte vara dåligt. Inte ens Jar Jar Binks. Det handlar om att sätta allt i ”rätt” perspektiv.

Vi har talat tidigare om hur skribenter både kan vara fans och journalister, men hur vet man om man är för fanatisk för sitt eget bästa? Spelrecensenter är homogena, inte bara för att vi har samma referenser utan för att spel i sig är homogena. Betygssnäpp brukar variera med ca 2 betygsenheter, sällan mer. Därför blir man lite förvånad när Resets Magnus Eriksson ger The Nightmare Before Christmas: Oogie’s Revenge 8/10 och skriver textmassor om den vackra Burtonska estetiken men knappt snuddar vid området spelmekanik, som är klart fallerande i spelet enligt övriga publikationer.
I GONs, Level7:s, Gameplayers, Kongs och Super Plays recension så får spelet knappt godkänt på grund av tveksam kontroll och kamera. Till skillnad från licensspel som Madagaskar och barntillåtet tjafs som man kan såga hämningslöst så är The Nightmare Before Christmas en kultförklarad och _vuxen_ licens som många 20+ kan relatera till. Blev även Magnus Eriksson förblindad av sina egenskaper som fan?

Ja visst, subjektivitet med mera, men vi snackar ändå om ett licensspel och inte Killer 7.

Någon anonym men vänlig själ tipsade mig om Kongs just nu pågående artikelserie (som fått det passande namnet Dokutoy Kinetic) där Mandus Skön bestämt sig för att gå ner i vikt och bli av med sin kalaskula med hjälp av sitt Playstation 2 samt Eyetoy: Kinetic. Hur kul som helst. Lycka till Mandus!