Mannens dominans över kvinnan tar sig uttryck i två former. Först och främst den uppenbara, allmänna fördomar om vad kvinnor gillar och inte gillar och vad de klarar av och inte klarar av. Den här formen av trångsynthet är dock lika lite ett hot mot kvinnans ställning i samhället som den genomsnittliga skinnskallen är mot invandrarnas ställning - det är ändå ingen som lyssnar på vad de har att säga. Den andra formen den kommer i är mer bakvänd, men ändå desto mer destruktiv. Den omedvetna dominansen.
I GON:s Nyhetskrönika #14 skriver två män livligt om vad kvinnor vill ha och inte vill ha, och vad som är bra för dem och vad som inte är det. Joakim Grimborg kommenterar Sonys och Nintendos val att släppa rosa maskiner till den kvinnliga publiken med att “ett lämpligare motiv hade varit att måla dödskallar eller fuck you-tecken på konsolerna…” efter att bland annat ha refererat till den feministiska punkrörelsen. Av någon anledning är färgen rosa inte bra nog (Feministiskt Initiativ med Gudrun Schyman i spetsen tycks dock inte hålla med och använder färgen i sin logotyp, liksom den feministiska tidsskriften Bang och ett otal andra feministiska organisationer och föreningar). Istället skall det visuella element som allra starkast förknippas med kvinnlighet bytas ut med något som istället har en betydligt mer maskulin anknytning, svartfärg och dödskallar. Det ingår tydligen i kampen för jämlikhet att utplåna kvinnliga element och ersätta med det manliga. Grimborg menar också att “uppfattningen att rosa är något utmärkande kvinnligt känns lika aktuellt som stenåldern” och diskvalificerar därmed ännu en gång något feminint, till synes utan annan någon anledning än att det är just ett kvinnligt attribut. Någon större eftertanke om vad som egentligen är så hemskt med detta kvinnliga verkar inte finnas.
Medförfattare Amat Levin poängterar dessutom ut att storföretagens kamp att locka fram fler kvinnliga spelare enbart är i vinstsyfte och han demoraliserar snabbt dessas försök med hjälp av hårda ord. Att de stora spelföretagen lockar spelare över huvud taget, såväl kvinnliga som manliga, enbart i just vinstsyfte verkar inte gå upp för honom. Eller att spelföretagen lägger ner oändligt mycket mer energi på att blidka den redan stora manliga publiken med hjälp av testoseronpumpade spel som Killzone, Metal Gear Solid och praktiskt taget vartenda actionspel på marknaden och mer därtill. Fast att helt plötsligt försöka attrahera kvinnliga spelare med gulliga pusselspel och The Sims-expansioner är ju absurdt. Den enda rimliga lösningen för Levin verkar vara att låta alla kvinnliga spelare rätta sig efter den maskulina normen som genomsyrar hela branchen. I en så mansdominerad sektor som TV-spelsvärlden är kan det vara lätt att inbilla sig att det manliga vi kommit att vänja oss vid är det “normala,” medelvägen. Som att, efter att ha spenderat tio år i sitt pojkrum med hårdrocksplanscher på väggarna och plastsoldater på hyllorna, ta steget in i ett flickrum och börjar gorma om hur stereotypt det är med rosa lampskärmar och Patrik Isaksson i CD-spelaren.
Spel som nyss nämnda The Sims har bevisligen lockat kvinnliga spelare i horder. Uppenbarligen vill kvinnor spela The Sims i större utsträckning än vad de vill spela Far Cry. Varför det är fel förstår jag inte. Kan hända att det finns en feminin aura kring spelet som har med familjebildning och annat att göra, men är inte det precis lika stereotypt som de ändlösa rader med first person shooters som artikelns författare med stor sannolikhet kastar sig över för att få skjuta och spränga och kriga i så mycket de bara kan innan de stänger ner spelet och klagar över hur tjejig Nintendos nya DS-maskin är. Varför är det ett krav från många speltyckare att det är just kvinnorna som skall rätta sig efter männens spelvanor? Varför berättar inte kvinnorna för männen att de befäster den stereotypa mansrollen när de spelar Resident Evil och att de istället bör spela Mr Driller? Antagligen för att det är orelevant för både spelupplevelsen och kampen för jämlikhet.
Det kommer alltid att finnas två kön. De kommer förhoppningsvis också alltid att skilja sig åt, att ha sina egna sidor. Att göra som Levin och Grimborg och totalt diskvalificera de sidor som har kommit att bli det kvinnliga är fullkomligt och absolut kontraproduktivt. Att inte låta företagen tillverka produkter som vi alla vet lockar tjejer till TV-spelsmaskinerna för att visa att man ingår i någon slags skenhelig kamp som från början gick ut på att just locka fler tjejer till branschen är att inte alls tänka igenom vad man skriver.
/Palle Söderberg