Använd dina egna ord
“Går av stapeln” går att hitta i varenda E3-text som någonsin skrivits. Spelskribenter tycks alla gå i samma skola. Samma putslustiga ordribblingar används och används och används och överanvänds. Hur många gånger vrider du på dig när du läser “Men visst börjar de en gång purfärska miljöerna kännas som slitna sockiplast på den blivande ettåringen. Den digitala räddaren i nöden blir då denna expansion där nio nya kartor får agera konstgjord andning” (yxat från Expressens Halo 2 Multiplayer Map Pack-recension) De skulle lika gärna ersatt stycket med “gå av stapeln” tre-fyra gånger på raken utan att på något sätt sänka kvaliteten. Vi borde förbjuda adjektivet “digital” när det efterföljs av substantiv som “brevduva” och “räddare i nö[r]den” med mera. “Agera konstgjord andning” är även det en sönderknarkad ordföljd i spelskriverisammanhang.
Annat skräckexempel är Gamecores Mega Man X-retro och då främst ingressen: “Linjärt. Smaka på ordet. Spottar du ut det i vämjelse? Eller smakar det mumma? Oavsett vilket så är linjärt i Mega Mans värld alltid mumma. Tugga på ordet lite till så upptäcker du att underbart linjärt alltid är bäst, med en illusion av frihet”. en enad spelkritikerkår anser att ord skall ätas. Hur många gånger har vi inte läst en speltext som inleds “[Ordet]… Smaka på ordet”. Jag har säkert själv skrivit något liknande för en massa år sedan. Så min fråga är: varför måste alla spelskribenter skriva likadant, särskilt när de försöker så hårt att skriva unikt?
August 21st, 2005 at 1:15 am Quote
Så sant. Det finns några nyckelformuleringar som ständigt återkommer. Varje gång en skribent använder en metafor eller liknelse bör hon därför göra en klichékoll.
Ett annat problem många bidrar till är överdrivet bildspråk. Många skribenter slår knut på sig själva i jakt på uppfinningsrika beskrivningar, sockiplast-beskrivningen i Expressens recension kan tjäna som exempel. Oftast resulterar bara den typen av ord i överlastade meningar och ett allmänt konstlat språk.
Bra metaforer ska vara träffsäkra, inte så påhittiga som möjligt.
August 21st, 2005 at 8:55 am Quote
Och (enbart för att bryta mot och-regeln
i Expressens fall så tar det jag citerade överhanden. jag kan inte koncentrera mig på den övriga textens innehåll då jag hela tiden hemsöks av “digitala räddare i nöden”, “sockiplast” (stavas det inte “sockeplast”?) och “konstgjorda andningar”. I Gamecores fall så vände jag på klacken så fort jag läste ingressen.
Precis som du säger så vill spelskribenter ibland vara roliga, även fast de själva vet att de antagligen inte är roliga.
August 21st, 2005 at 11:25 am Quote
Haha! Det där var lika roligt som att läsa: “Detta är spelet som ska tvätta bort Nintendos barnstämpel.”
August 21st, 2005 at 2:23 pm Quote
Jimmy: jag tror tyvärr att den korrekta stavningen är sockiplast. Ett ganska gräsligt ord
August 21st, 2005 at 2:37 pm Quote
Jag är smålänning, vi skyller på det… =)
August 21st, 2005 at 5:50 pm Quote
I en recension av Killer 7 nyligen i en svensk speltidning användes beskrivningen att musiken var “som att injicera is”.
Vem fan har injicerat is, och hur känns det isåfall? Jag har verkligen ingen aning alls om vad det betyder, men det var kanska avsikten?
August 21st, 2005 at 6:17 pm Quote
Någon kanske har injicerat väldigt väldigt kallt vatten!
Jag tycker den största anledningen att använda metaforer, liknelser och bilder är att förmedla stämningar. Om sedan en viss bild låter absurd, tagen ur sitt sammanhang är ovidkommande. Klarar bilden att måla upp en känsla eller stämning till läsaren så har den lyckats. Injicera is låter helt galet och coolt. Det finns väl knark som kallas för “ice” (tack, Dog the Bounty Hunter, kanal 5) men jag vet inte om den injiceras.
Vilken tidning skrev så?
August 21st, 2005 at 7:35 pm Quote
Ja, injicera is. Det borde vara svårt iom att is är solitt.
Att verbet “injicera” användees är ju för att det är himla hippt att snacka drogtermer i TV-spelsskriverier.
August 21st, 2005 at 7:37 pm Quote
Är inte den här typen av skriverier just resultatet av att skribenter försöker skriva utmanande och nytänkande. Fast misslyckat nytänkande eftersom de utgår ifrån sig själv som mall. Hursomhelst så blir det ju fånigt överdramatiskt.
Men det är ju som med allt annat, ibland passar dramatik, ibland gör det inte. Som alltid handlar det väl om moget övervägande och självgranskning.
August 21st, 2005 at 7:58 pm Quote
Sebastian Hall: RESET #5, sid 88, tredje kolumnen, andra stycket - “synthar som känns som att injicera is”. Vilket dravvel!
August 21st, 2005 at 10:00 pm Quote
“Jag tycker den största anledningen att använda metaforer, liknelser och bilder är att förmedla stämningar. Om sedan en viss bild låter absurd, tagen ur sitt sammanhang är ovidkommande. Klarar bilden att måla upp en känsla eller stämning till läsaren så har den lyckats.”
Jag tycker att meningen med en metafor är att förmedla hur någonting “verkligen” upplevs eller känns, alltså tränga bakom adjektiven. Att bara förmedla en känsla till läsaren tycker jag inte duger, känslan måste vara den rätta också.
August 22nd, 2005 at 11:08 am Quote
Hehe, kanske bäst att jag håller tyst här för jag är inte riktigt lika allergisk som ni andra för den där typen av formuleringar:-). Det är möjligt att “sockiplasten” inte tillför ett jota i sig, men jag tyckte att den var lite småskön i alla fall:-). Eller för att uttrycka mig lite annorlunda, jag är inte heller något vidare på att skriva i bildspråk så det kanske därför jag inte ryggar tillbaka lika snabbt. I så fall har jag nog svårare för riktigt uttjatade formuleringar som just “gå av stapeln” och “Smaka på ordet”.
August 22nd, 2005 at 2:18 pm Quote
“Smaka på ordet”.
Jag hatar det där. Det borde strykas ur registret(vilket register?) eller vad man nu kan göra åt sådant.
August 22nd, 2005 at 2:42 pm Quote
Ska envist börja använda begreppet “käftsmäll” tills alla andra gör det också.
August 22nd, 2005 at 6:07 pm Quote
“död inombords” då? Snacka om uttjatat.
Känns lite lustigt när skribenter bara lägger till denna fras, ofta utan anledning. Jag har aldrig läst det i något annat än en speltidning.
August 24th, 2005 at 12:24 am Quote
Varför talar ni bara om att injicera is nu när Holmgren i senaste Super Play (endast en månad efter Reset) lyckats med att både snorta stjärnstoft och injicera karamellfärg under en Luminessession. Vad fan!?
August 24th, 2005 at 1:38 am Quote
“Snorta stjärnstoft”
“Injicera karamellfärg”
Genialiskt.
Jag tycker åtminståne att det är träffande, och man kan ju i vilket fall som helst inte kalla det för slitna klyschor.
August 24th, 2005 at 1:55 am Quote
Beskriver det spelet?
Jag vill inte verka tråkig, men jag känner mig ganska gubbig just nu.
August 24th, 2005 at 8:30 am Quote
Uh. Orkade inte läsa igenom Lumines-recensionen. Jag brukar få eksem efter det tjugonde superlativet i en å samma recension.
August 24th, 2005 at 12:45 pm Quote
Man undrar vad effekten blir av att spruta in karamellfärg i blodet, säkert jättespännande… stjärnstoftet är lite svårare att få grepp om.
August 24th, 2005 at 2:52 pm Quote
Jag har smygläst diskussionerna här på bloggen ett tag, och det verkar som samma slutsats ständigt återkommer: allt är tillåtet så länge man gör det rätt.
Personligen tycker jag mycket om Lumines-recensionen då den får mig riktigt engagerad. Men det är förstås jävligt farligt att ordbajsa på det där viset om man inte behärskar stilen.
August 24th, 2005 at 3:30 pm Quote
Gum: du har så rätt så. Allt är tillåtet så länge man gör det rätt. bra sammanfattat.
August 24th, 2005 at 8:20 pm Quote
Jag tror det mer gäller att faktiskt veta vad man gör, än att göra det rätt. Vet man att man gör fel kan det vara rätt.
August 26th, 2005 at 12:21 am Quote
“Snorta stjärnstoft”
“Injicera karamellfärg”
Genialiskt.
På vilket sätt då? Pundarlingo möter My Little Pony är knappast genialiskt imo.
August 26th, 2005 at 8:50 am Quote
Hellboy: pundar- och bollibompalingo är ju det senaste shitet för spelskribenter, av någon dum anledning. ifall publikationerna inte hade en sådan självcensur så skulle vi säkert ha läst “lika beroendeframkallande som heroin” i varenda pusselspelsrecension.
August 27th, 2005 at 1:12 am Quote
“lika beroendeframkallande som heroin”
Den patetiska efekten av det blir att jag bara skrattar eftersom det finns få skribenter i Sverige som faktiskt kan jämföra med verkligheten. (Finns det någon egentligen?)
Hade varit kul att se galna spelare råna 7-Eleven för att kunna spela mer Lumines eller Meteos.
August 31st, 2005 at 8:50 am Quote
Säga vad man vill men texterna hade med all säkerhet blivit tråkigare att läsa utan dessa tokiga liknelser.
För, vad man i så fall får är torrbollrecensioner eller skumma hittepåtexter i form av Oskar Skogs Animal Crossing-recension. Mhm, och tänk er en tidning fylld av såna.
October 20th, 2005 at 12:13 am Quote
Sockiplast er tøft!
February 1st, 2008 at 8:00 am Quote
health care naming…
overwritten secant Romanizes …
February 20th, 2008 at 8:27 pm Quote
apply for a gas credit card…
parameterization mirrored livery physiologically gayer!climaxes …